Finlands starka arbetstagarrättigheter omfattar även mörka butiker

Den här artikeln är skriven av gästförfattaren Fanny Malinen. Den är avsedd som en oberoende journalistisk ögonblicksbild av mörka butiker och arbetstagarnas villkor i Finland. Den beställdes som en del av ett gemensamt projekt mellan FES kompetenscentrum för arbetets framtid och UNI Europa.

Precis som i många andra storstadsområden i Europa är det i finska städer nu möjligt att beställa nästan vad som helst till din dörr, nästan omedelbart. Trenden som började med hämtmat har utvidgats till blommor, fotbollsartiklar - och särskilt sedan covid-19-pandemin, dagligvaror. 

I och med detta har konceptet med dark stores fötts. Även om en del online-shopping plockas i stormarknader bland kunderna, finns det också särskilda butiker endast för plockare.

Anni Uutela arbetar i en mörk butik i staden Jyväskylä. Hon hade tidigare plockat onlinebeställningar i vanliga stormarknader, men när hon flyttade till en annan stad fick hon upp ögonen för ett jobb på snabbhandelsföretaget Foodora. Hennes arbetsplats är en av tio Foodora Markets.

Uutela gillar arbetet, som innebär att lasta av varor när de anländer, ställa upp dem på hyllor och sedan plocka varor på beställning. "Jag visste från mitt tidigare arbete att du måste vara snabb men också noggrann och exakt så att kunderna får rätt produkter, de är i gott skick och datumen är i ordning."

Arbetet går snabbare när det inte finns några kunder. Leveranstakten är också annorlunda: Foodora levererar på 30 minuter, medan traditionella stormarknader levererar med minst en dags varsel. "Vi måste vara alerta när en order kommer till skannern. På tidigare arbetsplatser kom listorna över hur många beställningar vi plockar varje dag några dagar tidigare, här vet vi aldrig hur mycket vi ska plocka", säger Uutela. Detta påverkar dock inte hennes arbetsbelastning eller skift: hon arbetar 20 timmar per vecka och är anställd direkt av företaget. 

Foodora expanderade till detaljhandeln i början av 2021. Anni Ahnger, avdelningschef på företaget, förklarar att de först var tvungna att uppskatta efterfrågan, men att den nu har stabiliserats. Foodora använder data för att känna till sin kundbas så att de kan planera arbetsskift sex veckor i förväg.

En växande marknad

Foodora, som ägs av tyska Delivery Hero, är ett av Finlands två snabbhandelsföretag. Takeaway-restauranger utgör fortfarande merparten av verksamheten, men detaljhandeln växer snabbare: 310 procent år 2022. Huvudkonkurrenten är Wolt, en finsk startup som 2022 såldes till det amerikanska företaget Doordash.

Den finska dagligvarusektorn är starkt koncentrerad: totalt sett har de två aktörerna S-gruppen och K-gruppen tillsammans över 80 procent av marknaden. Även för dem exploderade näthandeln under pandemin. HOK-Elanto, S-gruppens regionala kooperativ i Helsingforsområdet, har ett litet antal mörka butiker och anställer plockare i större stormarknader.

Jani Pölönen är facklig representant på HOK-Elanto. Han har inte stött på några större problem - plockarna gillar i allmänhet arbetet.

"Tempot är ganska högt. Det tar ett tag för folk att hitta produkterna, särskilt i de större stormarknaderna. Det är en utmaning innan folk lär sig jobbet. Ibland kan klagomål eller att man inte hittar en produkt göra att arbetet går långsammare", förklarar han. "När jag besöker arbetsplatser är det ibland svårt att avbryta plockarna med deras listor, eftersom de har den här drivkraften i arbetet. Folk gillar det, dagarna går fort när de är väldigt fokuserade."

De större dagligvarukedjorna levererar näthandeln via transportföretag. Det finns också ett samarbete mellan dem och nyare företag: shopping kan beställas från några av S-gruppens mindre butiker genom snabb leverans från Wolt.

Seniorforskaren Mikko Perkiö från Tammerfors universitet har lett ett forskningsprojekt om budfirmor i Finland. Han säger att snabbhandelsföretagen fortfarande utforskar intäktspotentialen på den finska marknaden. "De tittar till exempel på ett rimligt pris. Den avgift som plattformsföretagen har tagit ut av restaurangerna för leveransen har förmodligen känts ganska hög för detaljhandeln. Livsmedelskedjorna undrar om det är vettigt med snabb handel, eller om de ska göra leveranserna själva i stället för att lägga ut dem på stora leveransoperatörer. Det är inte riktigt avgjort ännu."

Enligt Perkiö beror de generellt goda arbetsvillkoren inom detaljhandeln på att arbetstagarna är relativt välorganiserade i fackföreningar.

Kollektivförhandlingar är rättsligt bindande

Minimilön och arbetsvillkor i Finland omfattas av kollektivavtal för varje sektor. Dessa förhandlas fram av representanter för arbetstagare och arbetsgivare: fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

När förhandlingsparterna representerar tillräckligt många inom sektorn blir kollektivavtalet rättsligt bindande för sektorn - även för arbetsgivare som inte deltog i förhandlingarna.

Detta innebär att fackföreningar och arbetsgivarrepresentanter upprätthåller goda relationer, eftersom avtalen måste fungera för båda sidor och institutionen måste upprätthållas och utvecklas, förklarar Sirpa Leppäkangas, kollektivavtalsspecialist från Service Union United (Palvelualojen ammattiliitto, PAM). "Det tvingar oss att arbeta tillsammans, vilket är tur eftersom vi under lång tid har haft en mycket bra relation [med Handelsförbundet]."

Kurirer fortfarande den svaga länken

Utanför butikerna finns det dock fortfarande olösta problem inom den snabba handeln. Samma kurirer levererar livsmedel som hämtmat, och de är för närvarande verksamma som egenföretagare. Detta ger flexibilitet men gör dem också mer utsatta för sociala risker, eftersom de saknar det omfattande socialförsäkringsskydd som anställda har. Egenföretagare försäkrar sig i mycket olika utsträckning, förklarar Perkiö.

I Finland kan människor gå med i olika arbetslöshetskassor beroende på deras anställningsstatus och sektor. Det innebär att om kurirer går med i PAM:s arbetslöshetskassa är det möjligt att de vid arbetslöshet skulle klassas som egenföretagare och att facket inte skulle kunna betala dem, förklarar Leppäkangas. Det innebär att de också skulle behöva gå med i en annan arbetslöshetskassa för säkerhets skull.

Facket arbetar med dessa arbetstagare, säger hon. PAM har en hjälplinje för anställningsrelaterade frågor, och tar också proaktivt kontakt med arbetsplatser som de vet inte är fackligt organiserade.

Kurirernas status har varit föremål för granskning ur skatte- och socialförsäkringssynpunkt. "Det finns olika beslut från olika myndigheter", säger Leppäkangas. Fackförbundet vill att utgångspunkten ska vara att bud är anställda, om det inte finns goda skäl för att de är egenföretagare. PAM har inlett en rättslig process för att fastställa budbärarnas arbetsrättsliga status.

Ahnger från Foodora säger att företaget följer fallen aktivt och kommer att agera därefter. "Det skulle innebära förändringar, bland annat att de kurirer som arbetar väldigt få timmar kanske slutar. Om den här förändringen kommer så kommer den, precis som den har gjort i andra länder."

Leppäkangas säger att det blir allt vanligare med falska egenföretagare i Finland. Även om arbetet förändras snabbare än de strukturer som styr det, gör kollektivavtalen det möjligt att lösa problem som uppstår. "Vi har otroligt flexibla branschvisa kollektivavtal inom den privata tjänstesektorn. Arbetet kan organiseras mycket flexibelt ur både företagets och arbetstagarens perspektiv, även som anställning."

Som exempel nämner hon säsongsarbete. Arbete i skidcentra var tidigare tillfälligt, men efter förhandlingar mellan parterna och ett pilotprojekt förhandlades ett avtal fram som tillåter stora säsongsvariationer i arbetstiden men möjliggör permanenta kontrakt året runt.

"Alla situationer har lösts när människor har suttit runt bordet och letat efter en lösning", säger hon. "Om arbetsgivarna vill få arbetet utfört utan att ta någon risk, är det mer ett ideologiskt val än en fråga om kollektivavtalets rigiditet."