Främjande av arbetsmiljöarbete om kosmetika inom frisörsektorn

Främjande av arbetsmiljöarbete om kosmetika inom frisörsektorn

Projektet "Främjande av ett självständigt genomförande av det europeiska ramavtalet om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom frisörbranschen" har avslutats. Det gemensamma projektet för arbetsmarknadens parter är relaterat till genomförandet av resultaten av den europeiska sociala dialogen, särskilt det reviderade europeiska ramavtalet, i enlighet med artikel 155 i EUF-fördraget. Projektet lades fram inom ramen för ansökningsomgången för stöd till den sociala dialogen och presenterades gemensamt av europeiska arbetsmarknadens parter inom sektorn för personliga tjänster inom ramen för deras verksamhet i de branschvisa kommittéerna för social dialog.

Projektet var uppbyggt kring tre teman:

  1. Identifiering och prioritering per riskkategori av farliga och skadliga kemiska ämnen i kosmetiska produkter.
  2. Få till stånd ett paradigmskifte i den metodik för riskbedömning som används av Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet när det gäller yrkesmässig användning av kosmetiska produkter snarare än konsumenternas användning av dessa produkter.
  3. Uppföljning, främjande och övervakning av det autonoma genomförandet av det reviderade europeiska ramavtalet om hälsa och säkerhet i arbetet inom frisörbranschen på nationell nivå. Denna del av arbetet kompletterade de gemensamma insatserna för autonomt genomförande genom handlingsplanen eftersom konkreta resultat av handlingsplanen planerades och tjänade som grund för ytterligare nationella insatser.

Frisörer är en viktig undergrupp inom tjänstesektorn. I det dagliga arbetet kommer de i kontakt med många farliga och giftiga ämnen, vilket medför olika hälsorisker i arbetet, t.ex. hudskador, andningsproblem, reproduktionsstörningar och olika former av cancer. 70 % av frisörerna drabbas någon gång under sin karriär av arbetsrelaterade hudskador, främst handdermatit, ofta med tidig debut, oftast till och med under lärlingstiden. Daglig exponering genom inandning av farliga kemikalier som frigörs från frisörprodukter innebär dessutom en större risk för negativa hälsoeffekter för frisörer. De är kvalitativt och kvantitativt mycket mer exponerade för sådana ämnen än en konsument eller kund. I den nuvarande riskbedömningen av hårkosmetiska produkter tas dock inte hänsyn till frisörernas dagliga exponering. Det fanns därför ett brådskande behov av en omfattande och systematisk undersökning av frisörernas exponering och de hälsorisker som är förknippade med användningen av kosmetiska produkter i arbetet för att skapa en vetenskaplig grund för ett bättre hälsoskydd för frisörer.

Resultat: Detta forskningsprojekt visade att mer än var tredje frisör i Europa har handeksem, vilket kan påverka deras arbetsförmåga. De flesta utvecklar handeksem under lärlingstiden och kan därför vara minderåriga. Frisörer exponeras inte bara för ett stort antal hårkosmetiska produkter i upp till 78 gånger högre grad än konsumenter, allt från schampo, balsam, oxidativa och icke-oxidativa hårfärger till blekmedel, utan de exponeras också ofta för flera farliga frisörkemikalier samtidigt, vilket leder till en så kallad cocktailexponering. Frisörernas dagliga kumulativa exponering av hårkosmetiska ingredienser på händerna är en tydlig orsak till hudirritationsskador - om de inte är tillräckligt täckta med handskar och om de inte används med mjukgörande medel.

Studierna visade också att inandning av frisörkemikalier kan leda till andningsproblem. Blekmedel som innehåller persulfatsalter är den främsta orsaken till yrkesrelaterade luftvägssjukdomar hos frisörer. Cancerogenitet (blåscancer) och negativa effekter under graviditet samt dålig hälsa hos nyfödda barn undersöks för närvarande och kan därför inte uteslutas. Enligt vissa studier utsätts frisörer också ibland för luftburna kemikalier som frigörs under frisörarbetet i mängder som överskrider de tillämpliga yrkeshygieniska gränsvärdena eller riktvärdena med irriterande och/eller sensibiliserande effekter på luftvägarna. Exponering genom både hud och inandning kan leda till att kemikalier tas upp i kroppen och att systemiska negativa effekter kan utvecklas, t.ex. cancerframkallande och reproduktionstoxiska effekter.

Slutsatser: Hälsoriskbedömning baserad på konsumentexponering underskattar yrkesrisker för frisörer. Siffrorna från de granskade studierna visar tydligt att konsumenternas användningsfrekvens inte är lämplig för att representera frisörernas exponering. En förbättrad riskbedömning av hudirriterande ämnen och särskilt sensibiliserande ämnen i produkter skulle vara ett stort steg framåt, med hänsyn till frisörernas ökade exponering jämfört med konsumenternas. Först då kommer det att vara möjligt att erkänna den faktiska exponering som frisörer har i det dagliga arbetslivet. Detta kommer också att vara en lämplig utgångspunkt för att skräddarsy förebyggande åtgärder (riskhantering).

Rekommendationer: Regelbundna hälsoriskbedömningar bör genomföras, inklusive identifiering av allergener och irriterande ämnen för hud och luftvägar på arbetsplatsen. Förebyggande åtgärder är dessutom av avgörande betydelse, vilket är ett skäl till att konsekvent tillämpning av förebyggande åtgärder för att minska exponeringen redan måste ingå i yrkesutbildningen. Adekvat användning av handskar, som ska tillhandahållas av arbetsgivaren, för personligt skydd är oundgänglig för frisörer eftersom det minskar hoten mot hudens hälsa och transdermalt upptag av kemikalier. Det är också mycket viktigt att lämpliga ventilationssystem används i frisörsalonger. Högriskgrupper inom frisörbranschen (t.ex. graviditet, reproduktiv ålder, neurotoxicitet hos ungdomar, atopiker) måste beaktas särskilt. Information om de farliga egenskaperna hos kemikalier i hårvårdsprodukter, exponeringsvägen samt exponeringens omfattning och mönster är avgörande.

Mer information finns i sammanfattningen, det medicinska referensdokumentet och projektets infografik.

Alla andra resurser, inklusive den metodologiska noten och presentationerna under projektens slutkonferens den 9 september 2022, finns tillgängliga här.

Möten och evenemang

2023

07

Februari

Online-panel om mångfald och integration inom den europeiska audiovisuella sektorn

Media, underhållning och konst

Detta rundabordssamtal är det första av fyra som anordnas inom ramen för ett projekt som genomförs gemensamt av arbetsmarknadens parter inom den europeiska audiovisuella sektorn och som samfinansieras av Europeiska unionen.

14

Februari

Möte i arbetsgruppen för tillfällig arbetskraft i kommittén för sektoriell social dialog

Bemanningsanställda

15

Februari

61:a UNI Europa Förvaltningskommitté

Schema: 10:00-17:00
Möte online (Zoom)