Förhandling om social offentlig upphandling: "En lagändring skulle vara nödvändig"

Rättsosäkerhet är problemet, översyn är lösningen. Denna rungande uppmaning framkom under Europaparlamentets utfrågning som genomfördes av utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) den 25 oktober 2023.

Förhandling om social offentlig upphandling: "En lagändring skulle vara nödvändig"

"Den rättsliga ramen är inte tillräcklig"; "En lagändring skulle vara nödvändig"; "Vi behöver ett rättsligt klargörande"; "Wi måste erbjuda en rättslig grund [för högre standarder]."

Rättsosäkerhet är problemet, översyn är lösningen. Denna rungande uppmaning framkom under Europaparlamentets utfrågning som genomfördes av utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) den 25 oktober 2023.

Utfrågningen om "De sociala effekterna av offentlig upphandling" handlade om hur offentlig upphandling inom EU kan fungera som en katalysator för att stärka kollektivförhandlingar och främja sociala framsteg. Man diskuterade också diskuterades också de nödvändiga steg och åtgärder på EU-nivå för att ta itu med denna fråga på ett effektivt sätt.

UNI Europa Regionsekreterare Oliver Roethigs budskap var tydligt: "Slutsatserna från utfrågningen är omisskännliga. För att säkerställa att offentliga medel driver sociala framsteg måste EU skapa rättslig klarhet och i slutändan överväga att revidera den befintliga lagstiftningen."

Vid utfrågningen diskuterades särskilt en studie som beställts av EMPL-utskottet, som lade fram ett antal kraftfulla rekommendationer (se nedan) som stöddes av både talare och parlamentsledamöter.

Anständiga arbetsvillkor garanteras inte i det nuvarande ramverket

Strax före mötet publicerade UNI Europa "Map of Misery", en rapport som listar en rad brott mot arbetsrätten och fall av oanständigt arbete inom ramen för offentligt finansierade kontrakt. "Obetalda och underbetalda, tvingade att arbeta övertid och olagligt avskedade och listan fortsätter." Detta är verkligheten för arbetstagare i Europa, sade Oliver Roethig.

Karsten Skjellerup, som presenterade Köpenhamns kommuns insatser för att bekämpa social dumpning, betonade på samma sätt förekomsten av underbetalning, alltför långa arbetstider och problemet med falska egenföretagare.

Den hårda priskonkurrens som uppmuntras av den rättsliga ramen framhölls också av arbetsgivarsidan: "Tde horisontella sociala klausulerna för socialt ansvarsfull offentlig upphandling [SRPP] är otillräckliga," sade Lorenzo Mattioli, ordförande för European Cleaning and Facility Services Industry (EFCI). Han konstaterade också att anbud i alltför många fall tilldelas enbart baserat på pris. Priset som dominerande kriterium är inte tillräckligt för att garantera god kvalitet på tjänster och arbetsvillkor, fortsatte han.

Två ytterligare punkter framkom från interventionerna. För det första står social offentlig upphandling inför ett allvarligt hinder i form av rättslig osäkerhet från den rättsliga ramen för offentlig upphandling. För det andra är det inte tillräckligt att förlita sig på frivillig användning av social upphandling. Istället behöver EU gå mot en obligatorisk strategi.

Steg 1: ge offentliga myndigheter rättssäkerhet när det gäller social upphandling

Experter vid utfrågningen pekade konsekvent på den rättsliga osäkerheten som en drivkraft för social odumping. Det är ett hinder för införandet av socialt ansvarsfull offentlig upphandling (SRPP), inklusive respekt för kollektivavtal.

Valentina Caimi, medförfattare till EMPL-studien, var tydlig: "Den rättsliga ramen är inte tillräcklig för genomförandet av SRPP", sade hon.

Karen Jaehrling, forskningschef vid Institute for Work, Skills and Training (IAQ) vid universitetet i Duisburg-Essen, sade likaså: "En lagändring skulle vara nödvändig. Jag tvivlar starkt på att man kan göra så mycket genom att bara ta fram förklarande dokument."

Även Prof Dr Thorsten Schulten, Senior Researcher, Institute for Economic and Social Research (WSI), Hans-Böckler-Stiftung, Düsseldorf, drog slutsatsen att "vi behöver ett rättsligt klargörande av att främjandet av kollektivförhandlingar med bindande arbetsklausuler inte strider mot EU-lagstiftningen".

"Om vi vill garantera högre standarder måste vi erbjuda en rättslig grund" sade Lorenzo Mattioli, ordförande för European Cleaning and Facility Services Industry (EFCI). Han fortsatte med att förklara svårigheten att höja lönerna för att återspegla inflationen när direktivet inte tillåter att anbuden justeras.

Många av de närvarande ledamöterna i Europaparlamentet höll med. Ledamoten Agnes Jongerius (S&D, Nederländerna) sade: "Argumentet om bristande rättslig klarhet används som en sköld för dem som inte vill gå mot mer social villkorlighet."

Ledamoten Nikolaj Villumsen (Vänstern, Danmark) hade en liknande synpunkt: "EMPL-studien säger det högt och tydligt: den rättsliga osäkerheten i de nuvarande reglerna gör det svårt för upphandlande myndigheter att fastställa kriterier för företag att säkerställa anständiga villkor genom kollektivavtal."

Följaktligen gjorde Oliver Roethig en tydlig uppmaning att "revidera direktivet om offentlig upphandling så att det finns en uttrycklig uppmaning från offentliga myndigheter att inte ha något offentligt kontrakt utan kollektiv avtal."

Steg 2: gå längre än den frivilliga strategin

Den andra punkten som framkom under utfrågningen var att den nuvarande frivilliga strategin för social upphandling inte är tillräcklig.

"Den frivilliga strategin är otillräcklig. På EU-nivå måste vi inta en hård hållning mot otrygga anställningar. Att inte använda 14 % av BNP på rätt sätt är till och med mycket oansvarigt," sade parlamentsledamoten Kim van Sparrentak (De gröna, Nederländerna). Karsten Skjellerup från avdelningen för social upphandling i Köpenhamns stad presenterade de goda exemplen från kampanjen "Köpenhamn mot social dumpning". Med en betydande investering av politisk vilja och resurser fokuserar staden på social upphandling. Detta omfattar tydliga sanktioner för entreprenörer som inte respekterar arbetstagarnas rättigheter och tillämpliga kollektivavtal, inte bara i Köpenhamn utan i hela sina leveranskedjor.

Även om det är imponerande, är det osannolikt att sådana metoder kommer att spridas snabbt. Ledamoten Kim van Sparrentak (De gröna, Nederländerna) frågade hur Köpenhamn hade övervunnit "rädslan" för rättsliga utmaningar. Skjellerups svar var talande: "Hur kom vi över rädslan? Det gjorde vi aldrig. Men vi fortsätter ändå. Vi ser oss själva som pionjärer, men det finns en hel del rättslig osäkerhet och vi behöver mycket mer klarhet om vad som är tillåtet och vad som inte är det."

Därefter bad parlamentsledamoten Nikolaj Villumsen (Vänstern, Danmark) Skjellerup att reagera på exemplet Malta i UNI Europa:s rapport "Map of Misery". I östaten gav en upphandlande myndighet poäng i tilldelningskriterierna till företag med kollektivavtal på företagsnivå. Men myndigheten stäms nu av en konkurrent som underkänner avtalet. Representanten från Köpenhamns kommun svarade tydligt "Jag skulle inte rekommendera det, det skulle vara en för stor risk." Skjellerup framhöll också att i synnerhet mindre kommuner skulle ha mindre resurser och bättre stöd.

På samma punkt påpekade Oliver Roethig att EU vet att den frivilliga strategin för hållbar upphandling inte fungerar. "När det gäller grön offentlig upphandling argumenterar EU-kommissionen själv för ett obligatoriskt tillvägagångssätt, eftersom det frivilliga sättet har liten eller ingen inverkan. Det vi gör för grön upphandling bör vi göra för social upphandling."

UNI Europa's steg-för-steg-plan för att #ProcuringDecentWork

För att reformera den offentliga upphandlingen i Europeiska unionen uppmanade UNI Europa Europaparlamentet och kommissionen att gå vidare med rekommendationerna i EMPL-studien, nämligen

  • "Revidera och förtydliga den obligatoriska sociala klausulen genom att uttryckligen ange att kollektivavtal aldrig kan betraktas som en diskriminerande åtgärd i offentliga kontrakt." (p. 13)
  • "Undanta kollektivavtal som huvudregel från kopplingen till sakfrågan" (p. 13)
  • "Utarbeta särskilda direktiv för att reglera offentlig upphandling inom specifika sektorer, t.ex. arbetsintensiva." (p. 13)

UNI Europas regionsekreterare Oliver Roethig presenterade fyra konkreta sätt för hur regelverket för offentlig upphandling kan revideras för att stärka kollektivförhandlingarna:

  1. För det första bör ILO:s normer vara ett obligatoriskt uteslutningskriterium.
  2. För det andra bör respekten för det tillämpliga kollektivavtalet för flera företag vara ett urvalskriterium.
  3. För det tredje bör ett mer fördelaktigt kollektivavtal ge entreprenörerna extra utmärkelser.
  4. Allt detta skulle utgöra en solid grund, men för att gå utöver det absoluta minimum måste vi sätta upp tydliga mål.

Slutligen ger offentlig upphandling EU ett enormt inflytande när det gäller att nå 80 procents kollektivavtalstäckning enligt minimilönedirektivet.

Oliver Roethigs tal i sin helhet kan läsas här.

Kommissionen fokuserar på kompetens

Trots att kravet på rättslig klarhet och en övergång från frivillighet framfördes upprepade gånger, var kommissionens svar underväldigande. De föreslog att det största problemet är brist på kompetens och att offentliga myndigheter bör tillhandahålla mer utbildning för upphandlingsansvariga.

För UNI Europa ser detta ut som att sätta ett plåster på ett brutet ben. Utfrågningen visade tydligt på strukturella brister som inte kan lösas med ytterligare utbildning. "Bollen ligger hos er, Europeiska unionen, att få offentliga medel att arbeta för allmänhetens bästaavslutade Oliver Roethig.

Oliver Roethig uppmanade den politiska gruppen att sätta denna fråga högst upp på EU:s sociala agenda. På detta svarade EMPL-utskottets ordförande, ledamoten Dragoş Pîslaru (Renew, Rumänien), positivt "denna utfrågning visar tydligt att det finns intresse och beslutsamhet för detta."

Möten och evenemang

2024

05

Mar

Sectoral SD Committee Arbetsgruppsmöte för posttjänster

Post och logistik

Tidsplanering: TBC

05

Mar

Styrkommittén för handel

Handel

08

Mar

Arbetsgruppsmöte i EU:s kommitté för den audiovisuella sociala dialogen - online

Media, underhållning och konst